Renovera bostadsrätt: vad kräver styrelsens tillstånd

Att renovera är ett av de stora skälen till att äga sin bostad. I en bostadsrätt bor du dock i ett hus som du delar med andra, och vissa arbeten påverkar mer än din egen lägenhet. Därför finns det regler om vad du får göra på egen hand och vad som kräver styrelsens tillstånd. Den här artikeln går igenom grunderna.

Vad du får göra själv

Bostadsrättslagen utgår från att du på egen bekostnad håller lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat. Att måla, tapetsera, byta golv eller köksluckor räknas i regel som vanligt underhåll som du kan göra utan att fråga. Det kan ändå finnas regler i stadgarna eller i föreningens ordningsregler om till exempel arbetstider och bullriga arbeten, så läs dem innan du börjar.

Vad som kräver tillstånd

Lagen räknar upp åtgärder som du inte får utföra utan styrelsens tillstånd. Det gäller bland annat:

• ingrepp i bärande konstruktioner, till exempel att ta bort eller göra hål i en bärande vägg
• ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
• andra väsentliga förändringar av lägenheten

I praktiken betyder det att de flesta badrumsrenoveringar, många köksrenoveringar och alla väggrivningar bör stämmas av med styrelsen. Är du osäker, fråga hellre en gång för mycket.

När styrelsen får säga nej

Styrelsen får vägra tillstånd bara om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Det är alltså inte fritt fram att säga nej av andra skäl. Om du är missnöjd med styrelsens beslut kan du begära att hyresnämnden prövar frågan.

Styrelsen kan ofta ställa villkor för ett ja, till exempel att arbetet utförs av behörig hantverkare eller att föreningen får se ritningar och intyg.

Så ansöker du

1. Beskriv arbetet så konkret som möjligt: vad ska göras, var, och av vem.
2. Bifoga underlag, till exempel ritning, offert eller beskrivning från hantverkaren.
3. Ange tidsplan så att styrelsen kan informera grannarna.
4. Vänta på svar innan du sätter igång. Ett skriftligt tillstånd är tryggast för båda parter.

Dörr och lås när du renoverar

Lägenhetsdörren är en del som ofta glöms bort i renoveringsplanen, men den är viktig av flera skäl.

Byte av ytterdörr. Dörren mot trapphuset påverkar husets utseende och skyddet mellan lägenheten och trapphuset. Många föreningar har därför bestämda krav på vilken typ av dörr som får sättas in. Fråga styrelsen innan du beställer.

Lås och cylinder. Om lägenhetens lås ingår i ett gemensamt låssystem kan du inte byta cylinder hur som helst. Stöldskyddsföreningen råder att kontrollera att låset är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522, eller S3 enligt SSF 3523, och att anlita en certifierad anläggarfirma eller åtminstone en auktoriserad SLR-ansluten låssmed för arbeten med lås.

Brytskydd. Stöldskyddsföreningen beskriver brytskydd som ett skydd för hela springan mellan dörrblad och karm, inte bara vid låset. Det är en åtgärd som ofta görs i samband med att dörren ändå ses över.

Nycklar till hantverkare. Under en renovering kommer flera personer att ha nyckel eller kod. Skriv upp vem som har fått vad och samla in allt när arbetet är klart. Är du osäker på om alla nycklar har kommit tillbaka, prata med styrelsen om vad som gäller för låset.

Försäkringen efter renoveringen

Folksam påpekar att den som bor i bostadsrätt behöver ett skydd för lägenhetens fasta inredning. Ett nytt kök eller badrum höjer värdet på den fasta inredningen. Kontrollera därför efter renoveringen att din försäkring och ditt bostadsrättstillägg fortfarande motsvarar det du har i lägenheten.

Spara dokumentationen

Spara tillståndet från styrelsen, kvitton, intyg och ritningar. Det är till nytta om något går fel senare, och det gör det enklare när du en dag säljer lägenheten. En köpare och dennes besiktningsman vill ofta veta vad som har gjorts och om det var godkänt.