Portkod och porttelefon – regler, byte, säkerhet

Portkoden är för många det första man får veta om ett nytt hus. Den delas med grannar, gäster, budfirmor och hantverkare, och efter några år vet man sällan hur många som faktiskt känner till den. Här går vi igenom hur portkod och porttelefon brukar fungera i en bostadsrättsförening och vad styrelsen kan göra för att entrén ska vara både praktisk och säker.

Varje förening har sina rutiner

Hur portkoden ska se ut och hur ofta den byts brukar föreningen bestämma själv, i regel styrelsen. Vissa föreningar har kod dygnet runt, andra bara dagtid och nyckel eller tagg på kvällar och nätter. Vill du veta vad som gäller i ditt hus, fråga styrelsen eller titta på anslagstavlan.

Det som däremot är gemensamt för alla hus är att entrén är den första barriären. Polisen beskriver att inbrott i källare och förråd ofta sker via olåsta entréer till fastigheten, och de råder fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att se till att entré- och källardörrar har fungerande lås.

Varför koden sprids

En portkod läcker ut på många sätt:

• Boende ger den till vänner, barnvakter och hantverkare.
• Den står på lappar i bud- och leveransappar.
• Tidigare boende och andrahandshyresgäster har den kvar efter flytten.
• Någon ser den slås in.
• Siffrorna på knappsatsen nöts så att det syns vilka som används.

Inget av detta är konstigt. Det är bara ett skäl att byta koden med jämna mellanrum.

När och hur ofta byta

Ett vanligt upplägg är att byta koden en eller två gånger per år, och dessutom när något särskilt har hänt. Exempel på sådana tillfällen:

• efter inbrott eller skadegörelse i trapphus, källare eller cykelrum
• när obehöriga har setts i huset
• efter en större renovering där många hantverkare har haft koden
• när koden har spridits i ett sammanhang som styrelsen inte kan överblicka

Informera alltid i god tid, både med lapp i entrén och via föreningens vanliga kanaler. Tänk på boende som inte läser mejl och på dem som får hemtjänst eller annan hjälp, så att ingen blir stående utanför.

Tips för en säkrare kod

• Undvik koder som följer husets adress eller byggår.
• Välj fler siffror om panelen tillåter det.
• Byt knappsats eller frontpanel när siffrorna är tydligt slitna.
• Överväg kod i kombination med tagg nattetid. Stöldskyddsföreningen nämner elektronisk nyckel och kod som ett alternativ när en fastighets lås börjar bli gamla.

Porttelefonen

En porttelefon låter besökare ringa upp en lägenhet från entrén så att den boende kan öppna. Moderna varianter kopplas till mobilen. För föreningen innebär det att besökare inte behöver koden, vilket gör att den sprids mindre.

Några saker att tänka på:

• Namnlistan. Bestäm om lägenheter ska visas med namn eller nummer. Det är en integritetsfråga som medlemmarna kan ha olika syn på.
• Uppdatering vid flytt. Någon måste ansvara för att listan stämmer när folk flyttar in och ut, annars ringer gäster fel.
• Öppna inte för okända. Släpp bara in personer du väntar på. Är det ett bud till en granne, be budet ringa grannen.

Dörren måste gå i lås

En bra kod hjälper inte om porten står på glänt. Kontrollera regelbundet att dörrstängaren drar igen porten ordentligt och att låset går i, även när det är kallt eller blåsigt. Stöldskyddsföreningen påminner om att dörr och karm till allmänna utrymmen är utsatta och ibland behöver förstärkas med brytskydd. Det gäller särskilt källardörrar och dörrar mot gården.

Om koden inte fungerar

Fungerar inte koden när du kommer hem, prova först din nyckel eller tagg om du har en. Ring en granne som kan öppna, eller kontakta föreningens förvaltare om de har jour. Är det din egen lägenhetsdörr som inte går att låsa upp är det en annan fråga, och då beror det på låset och vad stadgarna säger om vem som ansvarar för det.

Checklista för styrelsen

1. Bestäm hur ofta koden ska bytas och vem som ansvarar för det.
2. För en enkel logg över när koden byttes och varför.
3. Informera boende i flera kanaler före bytet.
4. Se över dörrstängare och lås minst en gång per år.
5. Uppdatera porttelefonens lista vid varje flytt.